Jesús hade en dröm om att bli agronom, men så blev det inte.

För två dagar sedan, den 1 april, lämnade Jesús oss, bara 20 år, efter att ha drabbats av en allvarlig art av leukemi, som vi tidigare skrivit om. Trots behandlingar förvärrades sjukdomen och den sista tiden i livet blev mycket svår för honom. När vi pratade med vår ledare Javier hade han just varit på besök hos Jesús och fått beskedet av läkarna att Jesús inte hade långt kvar.

Det finns så mycket vi inte förstår, men nu behöver Jesús inte lida längre. Han har kommit hem där ingen smärta längre finns. Hans starka tro bar honom hela vägen till slutet. Jag tänker på sången: ”över mörka vatten skall han bära dig”.

Nu har han nått den andra sidan där ingen sjukdom och smärta finns. När Solveig och jag bad för Jesús dagen innan han lämnade oss bad vi att han skulle få känna Guds närvaro av kärlek, ljus och värme. Det tror vi också att han fick göra.

Jesús enda familj var alla på pojkhemmet och där finns även hans lillebror. Javier och Jimena var också som en far och mor för honom. Nu finns inte storebror kvar längre, men den stora familjen på El Arca är kvar och vi har ansvar för lillebror och hans framtid.

För våra ledare Javier och Jimena har detta varit en påfrestande och mycket tung tid. Det går inte att sätta sig in i hur det har varit. Låt oss alla bära våra fantastiska ledare i våra tankar i kärlek och omsorg.

Eftersom Jesús inte hade någon familj är det deras hela ansvar att sörja för begravning och allt det som myndigheterna kräver. Vi tar allt det övriga ansvaret för en värdig begravning av Jesús.

Redan i går genomfördes en mäktig och känslosam minnesstund för Jesús. Pojkarna och ledarna på El Arca kom.

Klasskamrater och vänner som tidigare bott på El Arca kom också för att ta ett känslosamt och sista farväl.